Jag hoppas att ni funnit varma sidor av solen, i lä, med fötterna uppdragan eller lagda i vila.
Att ni drukit kaffe till ljuden utanför och ätit glass med favoritsmak.
Rullat av skal från färskpotatis som tillsammans med sitt smör fortfarande smakar jord och färgat fingertopparna röda av bär, ljumna av årstid. Jagat nattflugor som smugit förbi nät, doppat er trotts havsbadschock och blickat ut över solnedgång i evighetshorisont.
Det har jag. Det gör jag. Just inte så mycket mer, i en 70-talsstuga på min älskade ö. Och mitt i-skickar jag ut en sommarhälsning.

En session via Skype som når den som behöver.
Följ mig i mina sociala kanaler och skriv en kommentar på Instagram eller Facebook vari du taggar en vän du tänker kan uppskatta mitt arbete.
Jag drar en gäst ur kommentarsfälten den 3 Augusti.
 
Jag hälsar så varmt välkommen in i utlottningen!
 

Och med värme önskar jag dig en fin kväll,
just där du är

Anna
 

Det är ett jäkla tjat om den här våren men, den har kostat på och någonting som blir allt tydligare är,
kroppen pallar inte det. Kroppen behöver sitt.
Den behöver omhändetagande och snällhet.

I jäkt faller jag så lätt in i gamla snubbeltrådar och tar till socker.
Sockret är som en snäll men fullkomligt galen gammal farmor.
"Lite gott hjälper ska du se. Lite gott hjälper en stund till. En gottis till kanske?"
Allvarligt...

Och mina guider har SÅ MYCKET TÅLAMOD. En bråkdel hade räckt. De stillar sig bara en aning och väntar på att jag ska bli redo att ta tag i.
För mitt arbete bygger på klarhet och farmorvarianten av GottiGotti säggar ner allt i sin väg.
Krymper byxstorlekar och geggar igen klarseendet.

Två veckors vila och in i semester tar jag tag i och första steget är-de här.
Nådens dryck.
Illgrönt uttömmande.
Klunkarna exploderar inledningsvis men med tid kickar de till systemet och välkomnas.
Rekommenderar varmt.
Slå mig inte.
 

Med kärlek, här har ni receptet:
 
2 dl osötad mandel eller cocosdryck
en näve bladspenat
½ pressad lime
10 cm gurka
3 stjälkar selleri

Mixas länge och väl och behåller alla fiberdelar!
 

Dricks snabbt…men med tiden långsammare och som plötsligt eller till slut, njutbart!

Tar till vara soltimmar mellan molnen och då får ord plats. Det passar mig väl.
Baden är färre men har på känn att värmen återkommer!
 
Njut där ni är,
med värme
 
Anna

Jag har vänner som åker på Retreats. I tystnad.
Det ingår olika former av Yoga, en varm påminnande hand på axeln när man trotts avsikten plötsligt sätter ord på och Rawfood.
Jag stannar hemma.
Plötsligt har det gått 72 timmar och det enda ljud jag gjort är min kropps rörelser genom huset.
Det ingår tack och lov ingen Yoga men en o annan mazarin. Från Coop. Av det billiga artificiella märket. Och min avsikt är att sluta med dem. Tvärt.

Under min retreat sitter jag mycket.
Inne och ute.
Lyssnar först till ljuden utanför för att då och då ta emot ljuden inifrån. Och då menar jag inte de min hjärna plågsamt forsande författar i sin evighetsloop. Jag menar de stunder som då och då uppstår när ord känns rakt ur hjärtat och skapar klarhet.

Jag vet att mina Retreats är viktiga, i all sin enkelhet.
Tystnaden har blivit nyckeln till att höra, mig.

Ps…Om ni ringer och väntar er ljud på andra sidan luren vet detta, jag uppskattar ditt samtal mer än jag uttrycker!

Med värme,

anna
 

Just tillbaka i bilen efter dagens bokade jobb i hus från 1917. 
Att gång på gång uppleva närvaro. Känslan av att betraktas utan att faktiskt se någon där,
det tar på krafterna.
Och sedan, att det ofta sker nattetid när det fysiska livet stillar sig. När vi blir mer reseptiva men med mörkret och tystnaden också räddare.
Jag vill ju som ni vet gärna avdramatisera möten med energivärlden men jag gör det respektfullt, minns att även jag legat vaken nätter igenom med täcket tryckt runt kroppen som för att freda mig.
 

Jag har skrivit om det förut. Det jag hjälper till med i hem och platser som vi väljer att kalla rening, är som en storstädning, urvädring och renladdning. Ibland hjälper vi någon som av någon anledning dröjt sig kvar att ta sig ut och rätt igen, ibland städar vi undan energidamm från tidigare händelser eller männsikor på platsen, känslor och turbulens. 
Dagens möte blev viktigt att hjälpa till rätta och tacksamheten från alla dimensioner varm. 
Min inkluderad.

När jag arbetat färdigt och gett instruktioner för nästa steg landar jag alltid i bilen och tar mig hela vägen tillbaka till fysiken igen. Tackar alla inblandade, rensar ur mig och fyller åter förådet med rent klart innan jag tar på mig hatten och kör vidare. 
Då och då slår det mig. Här sitter hon som pratar med döden och häxlikt viftar rykande vit salvia i vrår.
Tänka sig, jag blir förvånad själv!
 

Borde by the way döpa bilen till någonting mer andeklatchigt...

Tillbaka hemma blev det vila och återhämtning. Viktigt viktigt efter jobb som dagens. 
Salt vatten, några simmtag, en powernap och sedan ord. 
 

Lyssnade på en repris av en intervju med Bjön Nattiko Lindeblad som middagssällskap. 
Den ska jag skriva mer om.
Men nu tar vi kväll!

Med värme,

Anna