Den är fin, den lilla gröna från danmark. Han som för sjunde året i rad sålde den till mig sa förtroligt att jag inte ens behövde snitta om den, bara ner i julgransfoten och på med vatten. Sa han.
Granen drack en halv dl innan den dog. Snabbt. Och eftersom jag bestämde mig för att ta in granen extra tidigt i år för att njuta av den länge har balanserat omkring här hemma för att absolut under inga omständigheter råka peta på den. MINSTA lilla rörelse och den släpper en grens barr rakt av.
Uppmärksamma ser att jag inte hängt upp några dekorationer utöver ljusslingor. Eftersom jag är designer kan man tro att det är meningen. Det är det inte. Jag hann helt enkelt inte.
Danskj…l!
 

Det fanns en tid när jag av nedärvd tradition bakade sju sorters kakor till jul. Det var samtidigt som jag hade två blöjbarn och slet mitt hår på den högpresterande finskolan. Jag var bokstavligt inte i fas en dag under loppet av år. Alltid efter. Och väldigt, väldigt sällan-före.
Som till jul är bra ändå. Aftonen är ju en specifik dag att förhålla sig till. När allt ska vara klart.
Jag älskar att baka. Det är kreativt, blir gott, doftar ljuvligt och människor blir glada av det man bjuder på. Och det tar tid, det är en del av konceptet och sju sorter-tar jättelång tid.
Efter några fullkomligt katastrofala försök kom året när min exman stod i köket och höll om mig-eller fast mig i ett försök att tala om, att ingen blir glad av hembakat när kakorna smakar sju sorters tårar. Utmattade, arga, besvikna, ilskna, frustrerade, tomma och matta.
-       Anna, nu åker jag till coop och KÖPER sju sorters kakor. Du duschar.
För ingen blir heller glad av en urlakad som dygnat i hopp om att hinna och det enda hon egentligen hunnit med fullt ut, är att börja lukta. Illa.
 

Ett hopp till i år. Det blir ingenting bakat-utöver det som sonen plockar fram ur sina gömmor. Tre saker valde jag från listen och dom står färdiga i kylskåpet och jag tror, att dom kommer smaka gott. Jag har sovit i natt, flera timmar och håret är relativt nytvättat. Om en stund kommer exmannen och äter frukost tillsammans med pojkarna och den blivande. Öppnar paket som är inslagna. Bara en sådan sak.
Axlarna är några cm lägre än för tio år sedan och ja, det verkar bli jul ändå. Pojkarna har inte nya julkläder men dom har kläder att ha på sig och jag med.
 

I måndags fanns det fler än tre saker kvar på listan. Ett tag ville jag köra på och få färdigt fler men tog mig i kragen. Är under utveckling
Jag är glad över att jag började titta på den där nedärvda traditionen. Med fler för listan är lång. Till jul rent av tung. Men jag vill inte ha det så. Jag vill göra det som är kul. Som gör att jag mår bra. Och faktiskt orkar FIRA jul när dagen stundar…
Som idag.
 
Kära Du, God Jul
 
Och Ps… Den som rör granen är dödens!