anna stomsi blogg

 Inspiration & verktyg för ett spirituellt liv + själva livet
Varmt Välkommen

SENASTE INLÄGGEN:

2019 > 03


Nu närmar det sig! Till helgen arrangeras vårens Harmoniexpo i Solnahallen. Vi är över 300 utställare inom personlig utveckling, alternativa behandlingsformer och spiritualitet som med längt ser fram emot
att träffa nyfikna besökare från hela landet!

Ni kan möta mig som vanligt i Hall AB rad 10A där en liten monter ska byggas upp under morgondagen.

Utöver det kan ni lyssna till föredragen: 
"Tecken-tror Ni på tecken?" som jag i år håller på öppna scenen kl 14.00 och sedan 
"Kommer jag att börja se döda människor nu?" en intensivkurs i det Mediala Språket, kl 15.00 i rum 11
Den senare brukar vara väldigt uppskattad om du har egna förnimmelser du inte får ordning på och/eller är nyfiken och vill lära dig mer om hur medialitet och dess språk fungerar.
 

Bilden är lånad från Harmoniexpos Facebookflöde
Bilden är lånad från Harmoniexpos Facebookflöde


Det brukar bli väldigt fina dagar i en lite galen blandning. Shamaner, healers, hypnotisörer, numerologer, auraläsningar, aku/pressu/zon/naprapatu och yogisar. Örter, oljor, rökelse, runor, kristaller, spåkulor, böcker och drömmfångare på långa led. 
Och så alla utställare med samlad kunskap och expertis inom hela detta fantastiskt spännande. Jag ska försöka få utrymme under mina dagar att prata med några av dem med!

Idag i arbete med det sista inför innan jag ska packa bilen med tillbehör.
Imorgon är det vila som sig bör med meditation, saltbad, varma kramar och god mat.

Varmt välkomna till helgen fina Ni,

Anna

Och ps... I år ska jag vara ute i god tid, i så Himla god tid att det Inte blir en fulparkering! Absolut ingen fulparkering! Absolut inte! *Gulp*
 


God morgon fina ni.

En vanlig känsla kopplad till andlighet och medialitet är rädsla. Känner ni igen det?
När vi tänker efter inte konstigt alls. Vår bild av vad andevärlden är och hur den visar sig är skapad av Hollywood och inehållet är till för att skräma skiten ur oss! Intressant det är hur många spökfilmer jag ändå konsumerat. Trotts rädslan ändå fashinerad. Hua!
Jag har nämligen varit rädd i hela mitt liv. Jag har varit väldigt, väldigt rädd. För mörkret och alla dess ljud. Skuggor, gnissel, aningar. Spöken. Förnimmelse jag inte fått ordning på.

En natt när jag var runt tjugo och bodde inneboende hos en fantastisk gamal hippekvinna vid Humlegården vaknade jag en natt av att det satt en flicka på sängkanten. Hon var runt tio år, ljus, med kläder från en annan tid och när jag hastigt satte mig upp vände hon ansiktet mot mig och la sin hand mot mitt ben.
Det var mitt i natten, mörkt och knäpptyst. Och jag såg henne!
Jag blev så jäkla rädd att jag nästan tappade förståndet. Och jag hade ingen aning om hur jag skulle göra så mitt enda försvar var min alldeles egenpåhittade procedur vi döper till "linda in mig i täcket". Jag lindade in mig hårt som bara den hela vägen runt kroppen med bara en liten, liten springa ut för att få luft. Och sedan-tvångssömn. Jag ironiserande naturligtvis hårt runt min egna reaktion och hänvisade till att jag fick Sluta kolla på spökfilmer och Skärpa mig!!
 
När min moster kom på besök var en av mina första frågor till henne,
-Säg inte att jag kommer börja se döda människor?! 
Hon skrattade till svar.

Under arbetets gång har jag förstått att jag har sett döda människor i hela mitt liv. Jag har varit rädd för att jag inte har förstått vad det är jag uppfattat. Ju fler upplevelser jag samlat på mig, desto mer har rädslan skingrats. Nu, finns ingen kvar. 
Andar som visar sig bär inte sitt avhuggna huvud under armen. De är inte halvt uppätna av maskar eller skriande i svart ångest. Det rinner inget blod och ögonhålorna är inte tomma.
Andar som visar sig är människor som har levt här omkring oss. Det är farmödrar och livskamrater. Söner och bästa väninnor. Det är grannar, bekanta och mostrar. 
Visst kommer de med känslor. Det är en annan sak. Tårar, skuld, saknad, ilska. Men oftare med skratt, bus och humor. I alltid, med kärlek. De kommer med den stora kärleken. Till de levande. Till livet. Kärleken i samhörighet, även nu. Dimensioner till trotts.

Om hur det här språket fungerar, kommer jag att skriva.
Likaså om hur du kan göra för att tacka nej till kontakt, när det känns rädsla.
 


Idag Onsdag har jag uppföljningslunch från förra veckan som jag behöver förbereda material till. Inspirerande, varma samarbeten som hjälper till i steget. Ser fram emot. 
Till kvällen en bokad Husrening. 
Dom är lite rädda, jag förstår dem. Men kväll intet mera.

Önskar er en fin dag, just där ni är,

Med Värme

Anna
 


Vid sidan av det andliga arbetet blev det en vecka med ett helt universum av känslor. Från söndag till söndag i det stora. Tunga tydligheter med Mia skäringer, NMFTG och en vecka senare SVT´s dokumentär om Josefin Nilsson. ”Älska mig för den jag är”. Det att vi inte lever ställt jämt, brinner till i mig. Våldet, brinner till i mig. Människors agerande, brinner till i mig.

I torsdagens fullmåne ylade jag orätterna. Dagarna efter i danande trötthet viskade jag och tystnade lite. Har detta med andlighet att göra? O ja.

Här ska alltet stå. Det som känns. För jag tror att vi alla vill läsa och dela just det. Livet.
Vad är att vara människa? Vad är att vara en helt ok människa?
 


Efter en spontanfika på Rosendahls i sprudlande växthus tog jag med små till Liljevalchs Vårutställning. Det var färggladare än vanligt. Kulört. Hoppfullt.
Störst behållning var dock det konstverk mina pojkar stannade vid. Tolv stolar mejslade i lera. Kungsblått och okra. På några satt det människor. Med sammanbitna käkar. Varför inte på alla? Beskrev fjolårets skandal i Svenska Akademin. Om mannen jag själv mött flera gånger i lilla kultursverige. Om hans agerande. Om människors agerande. Om våld.

Samtalet fortsatte under söndagens frukost. Små hade svårt att förstå. Och jag berättade om #brinnförjosefin. Jag lindade in lagom men berättade. Insåg hur jag pratade om sådant som i dem ännu inte finns.
-Men mamma, varför slog hon inte bara tillbaka?
Ja. Varför slog hon inte tillbaka. Varför väckte hon inte hela trapphuset och letade den starkaste för skydd. Varför skrek hon inte Nog så eldflammorna ven? Och lyssna nu,
Varför kände hon hans, men inte sitt värde.
Jag kan inte svara på det. Jag är inte säker på att vårat samhälle kan svara på det. Och kanske är det just därför, det heta, jämna ställda inte uppnås.
 


Tillbaka in i vår värld. Den lilla som innehåller allt stort. IKEA, lego, återvinningstation, gyllene kikärtsgryta och ljudbok. Och när alla somnat viskade jag, ibland måste man göra saker man egentligen inte vågar.
 
I reflektion inför min vecka, Steg ett.
 
Med värme
 
Anna
 


"Genom stegen blir allt tydligare
Det osagda sagt
Det lyssnade hört
Igenom och du finner, meningen"

Från veckans fullmåneritual, kanaliserad/inspirerad automatskrift. Ord som redan då känndes. Igår fick de kraft.

Med värme,

Anna


-Nej men, jag har ju sett dig på TV och tänkt, kan det där verkligen fungera? Så tänkte jag att jag kan ju inte bara sitta här och vara skeptisk, jag får väll pröva!
 
Vilken glädjande inledning i en av veckans Readings.
På flera sätt.
Jag uppmuntrar både att man är skeptisk till det man ser Och att man är öppen för att utforska. Just som jag själv förhåller mig till mångt. Inte bara inom mitt egna gebit, utan även livet. Med skeptism och ett öppet hjärta.
Readingen avrundades med,
-Alltså…det här är ju väldigt spännande, allting du har sagt hittills har ju stämt 100%.
 
Nu ska tilläggas, informationen stämmer inte alltid 100%. Så är det. Jag får information genom mina mediala sinnen, det är ett subtilt språk. Men väldigt ofta är kärnpunkterna substantiella och väldigt värdefulla i steget framåt.
Till min gäst hälsar jag, varmt tack för att du bokade samtal! Glädjande inställning!
 


Idag lördag blir det Liljevalchs och Vårutställningen innan den stänger för i år. Indiern har bytts ut mot IKEA.
På jakt.
Vi får se hur det slutar men ett vet jag,
Morgondagen spenderas i meditation och pyjamas!
 
Med värme,
 
Anna
 


Fullmånen nästan spräcker lagen om mörker över natten. Oväntat gråtmild tittar jag på. Det är full måne och novis men nyfiken kan jag intet annat än att koppla känslan av upprymdhet och otålighet till den mäktiga synen.
 


Om nymånen handlar om nystart och att sätta intentioner så handlar fullmånen om att ladda och släppa med full kraft. Jag föreställer mig energifält som under månens cykel cirkulerar omkring oss med olika intensitet.
Full måne=full kraft.
Däremot kanske det dröjer några månader till innan jag har byggt mig ett altare som det sägs att man ska. Varför altare? Om man arbetar på samma plats med besvärjelser och ritualer laddas även platsen och växer successivt. Platsen behöver då inte längre ”kopplas på” för att arbeta. Snarare står den redo att panga till, säkert frustrerat, när man väl närmar sig! Tänk vad spännande! Med nyfikenhet tänker jag, mer om det…
 
Den här månaden(och nästa) strålar fullmånen i vågens tecken. Där belyser den relationer. Både den till dig själv och andra. Det är alltså extra effektfullt att titta på sina intentioner rörande relationer och beteendemönster kopplade till detta viktiga.
Temat är stort. Affärsrelationer, vänskapsrelationer, kärleksrelationer och just den till sig själv,
där vi alla alltid behöver börja.
KlokhetKlokhet!
Det inkuderar det extroverta. I Affärsrelationer som exempel-relationer till kollegor/affärspartners/kunder osv. Men även det introverta. Den egna relationen till arbetet jag utför, arbetsuppgifter, mina inkomster osv.

Månen erbjuder en cykel av olika energiladdningar. Man använder ritualen för att ladda intentionen/önskan med dess energi! Jag har förberett mina meningar, plockat fram Salvian och renat Kristallerna för månadens tema.
Så ikväll, I´m GoGoGo´n for it!!
 
Vill Du läsa om hur jag utför Månritualer?
 
Jag kommer att hålla er uppdaterade på om mina ansatser ger resultat. Jag ser verkligen fram emot det! Och om ni vill läsa mer om de astrologiska aspekterna rekommenderar jag att Ni tittar in på Helena Biehls blogg på Amelia. Hon har till exempel postat ett inlägg om i vilket hus fullmånen ligger för de olika stjärntecknen:
Läs Helenas inlägg här...
 
Torsdag betyder vidare Readings och Coachande Samtal över Telefon, Skype och Facetime och sedan njuta långkok till kvällen.
Jag hoppas att din, blir lika berikande!
 
Med värme,
 
Anna


Jag är Medium. Och kvinna. Och människa. Kropp och ande. Fysik och energi. Jag vet av erfarenhet att jag inte alltid har gott av att ingå i kollektiv. Grupper av människor fulla av känslor. För trotts väl medvetna förberedelser känner jag ändå väldigt mycket. Mitt och andras. Och det tar sådan kraft att jag sedan får rensa
i flera dagar.
Ibland gör jag det ändå. När det känns viktigt. Som i söndags.
 

”AVIG MARIA, NMFTG-Mia Skäringer


Ser mig omkring. Det är fullt. Många fler män än jag väntat mig. Och kvinnor. Många, många fler kvinnor. Sorlet ligger tjockt och jag tycker att stolarna utställda på parkett ser löjligt taniga ut, hur ska de kunna hålla oss? Globens tak håller ju på att lyfta!

Som Rocky Balboa intar hon kvällen och drar en rak höger ut i publikhavet. De som skrattar åt de inledande meningarna tystnar succesivt när de ord för ord inser att kvällen inte kommer valsa oss runt. Den kommer skrika. Det urskrik av Nog, vi köpt biljetter för att höra någon annan uttala.

I mig gör det ont. Det blir en klump i magen av igenkänning. Och den bara växer. Jag till och med börjar leta efter skrattet, det förlösande, men jag får svårt att hitta det. Munkaveln runt det hon uttalar sitter så förbannat hårt.
Kvinnoroller. Kvinnovillkoren. Kvinnosexualiteten. Allt våld vi gör på oss själva. Allt våld, av andra utfört. Det är så djupt rotat. I ord. I handling. Konkret. Subtilt. Våld.
Vänner, pojkvänner, kollegor och äkta män. Alla vältaliga, välanpassade, välfungerade. Och som ändå.
I mellanåt, blir det svårt att andas.

När hon lämnar scenen applåderar vi stående. Viktighetens, tacksamhetens och arvets applåder. Och jag föreställer mig att jag tar mig själv i handen. För mig själv är den enda jag har i de där outtalade minnena. Och tittar upp mot scenljuset och Mias sneda leende under den långa, svarta luggen. Och säger tack.

Sedan kan vi knappt prata när vi går därifrån. Orden sitter fast. I flera dagar.
 


Föreslår att föreställningen används i skolundervisningen. Temat är mänskliga rättigheter. En djupdykning i nutidshistoria. Den svider. Bränner. För den sätter fingret på. Jag kommer spela in den när den sänds på kanal. För att visa små som ännu inte förstår. För banne mig om jag inte lär dem att ta ny riktning.

Kanske borde jag börja jobbstrejka varje fredag. Sätta mig utanför det lokala kommunhuset med plakat. För visst är klimatet viktigt. Men idag skiter jag i huruvida temperaturen stiger och isarna smälter. Om mänskligheten inte förstår att göra gott vad ska då bestå?
Jag vill flytta utvecklingens pekfinger från det yttre till det inre och skrika,

-Vad är det, att vara människa?!
 
Det här, är en väldigt viktig föreställning. Se den.
 
Med Värme hälsar jag till Dig Mia, Tack för det viktiga viktiga Du gör,
 
Anna
 


Helgen underbara. I sus och dus. Ni får läsa mer om den men ikväll sträcker jag ut mig som en katt och spinner över dess innehåll. Just hemkommen efter dagen uppdaterar jag veckan först nu…
 
Måndag: Försökt hinna ifatt efter helgens dekadens, inte lyckats över huvud taget mer än att ta hand om fullbokad dag på SHINE med avrundande spontanbokning.
 
Tisdag: In i måndagens lista av saker att bocka av, hemmakontor inlåst utan utsvävningar! Punkt! Maillistor, mässförberedelser och Blogg! Och så en kväll med Telefon/Skype/FaceTime. Readings och Coachande samtal.
 
Onsdag: Fm med Husrening iväg. Spännande, tacksamt arbete både för de med och utan fysik, ser fram emot. Lunch med uppföljning på tankar om samarbete. Låt mig säga ”Rörligt material” och återkomma! Avrundar dagen i mentorsamtal med Birkan Tore.
 
Torsdag: Heldag över Telefon/Skype/FaceTime innan Fullmåneceremoni i vågens tecken! Jag har ännu ingen aning om vad det betyder men det kommer ja veta på torsdag och dela.
 
Fredag: SHINE, möten, heldag, City.
 
Lördag: Ska ta med nära till Vårsalongen på Liljevalchs, sista helgen för utställningen innan det blir lördagsmiddag på Stockholms bästa Indier! Har jag skrivit att jag börjat beställa vegetariskt efter att SHINE kommit in i mitt liv?? Överallt sker det utveckling! *ler*
 
Söndag: Total vilodag. Inser att jag behöver öva mig i det där igen. Att återhämta mig.
Särskrivning är alltid ett bra verktyg.
Åter. Hämta. Mig. Plötsligt självklart, eller hur? Vilken dag hämtar Du dig Åter?
 
Med värme,
 
Anna
 


God Söndagskväll!

Det finaste i mitt arbete är alla fantastiska möten och dess samtal. Och jag vet att alla som läser min blogg och följer mig i olika sociala medier inte har möjlighet att boka en session hos mig så,
Detta blir ett stående inslag:
En session i månaden(till att börja med)=Giveaway! 
För att delta i den här månadens Giveaway, en 50-minuters Skype/Telefon/Facetime Reading:

* Följ med Anna Stomsi Medium på Facebook och/eller Instagram, sök upp inlägget nedan och
följ dess tre enkla steg!
 


Varmt Välkomna!

Med Värme,

Anna
 


Den här veckan har swushat till och blivit fredag. Fullproppad av andligt arbete.
Själfulla möten, samtal och seanser. Individuella och i grupp. Får stanna till och nypa mig i armen över det magiska som pågår i mina steg.
Igårkväll utbrast en kvinna i slutet av en telefonreading,
-Men, Du visste ju ingenting om mig!!
Nej svarar jag, det gjorde jag inte. Glädjen är min över nycklar som visade sig, att ta med in i stegen framåt och jag hälsar, använd dem fina hjärta. Använd ditt steg. Och alla dina förmågor.

Gruppseansen i onsdags. Fyra kvinnor. Fyra liv. Fyra samlade öden i ett rum tillsammans med fler än så från andevärlden. Trycket blev påtagligt innan vi kom igång och starka bra energier att ha med sig förmedlades i fleras steg. De hjälper till, andarna, på det mest fantastiska vis. Peppar, puschar och omhändetar. Tröstar, healar och kärlekar genom alla lager av dimension.
Någon kom för att förklara. Någon för att uppmuntra. Någon för att bekräfta och någon för att säga ett klart och tydligt-kör!
Alla orden viktiga. På just sitt vis. Varmt tack för kvällen till både fysiska och de inte längre. Tack.
 


Nyfiket har jag även fått hälsa på en ny samarbetspartner. Hon är från Storbritanien i aktningsvärd ålder. Varm, trygg och tydlig. Och död. Alltså i bemärkelsen fysiskt. Hon ska ge mig lektioner i det Spiritualistiska Praktiserande. Hennes ord. Och jag började gråta av glädje. Tänka sig.
Så nu med än mer spänning in i nästa vecka med lektioner hela vägen över, i bästa tänkbara sällskap.
 
Nu fredagskväll. Mysigheter tar vid. Jag hoppas att Ni njuter av eran, just där ni är!
 
Med värme,
 
Anna
 


Redan innan hon kommer, den unga kvinnan som bokat seans står de två kvinnorna redo i rummet.
Utan fysisk kropp men så påtagligt närvarande. Det finns drag av otålighet och mycket kraft i rummet.
Den första kvinnan håller bestämt sin ena hand om stolsryggen. Det går inte att missta. Hon är redo.

 


Min gäst hinner knappt få av sig jackan och sätta sig ner innan jag inleder samtalet. Jag blir ivrigt styrd av den kvinnliga energikroppen. Jag känner henne som bastant i kroppen, fyllig, kraftfull, mörka färger, inte särskilt ”fixad”, snarare enkel och ordningsam.
Pratar fort. Effektivt. Jag hör både hennes röst och skratt.

Vi får befinna oss i ett kök och det är mycket människor överallt. Alla åldrar. Män och kvinnor. Och kvinnan
jag har kontakt med styr och pekar och visar. Pratar och skrattar. Det glittrar om henne. På just det där enkla
viset som hos människor som är hemmavana och fullkomligt socialt bekväma.
Man känner sig högst sedd, i hennes sällskap.
Hon torkar och borstar av sina händer också. Hela tiden. Visar mig det. Ett signalement.

Det visar sig att det är den unga kvinnans farmor. Hon arbetade som spindeln i nätet på en restaurang.
Lika stark och tydlig som hon var medan hon levde, är hon från sitt håll nu.
Hon pekar med stolthet på den unga kvinnans intellekt. Att hon använder det. Hon är stolt över hennes studier. Och hon vill att hon ska fortsätta. Ta steg framåt. Progress. Inte stå stilla. Utvecklas.
Hon pekar på sitt egna liv, med stolthet. Att det passade henne. Men också att det inte skulle passa den unga kvinnan i stolen. Att hon ska leva på ett annat sätt. Och studera.

Vilken farmor att ha med sig säger jag när tiden alldeles för fort farit iväg. Hon står som en stark fura bakom dig och ibland, om du behöver det, kommer hon puffa dig litet framåt. Uppmanande. 
Jag ler när jag tillägger, 
-Du kommer att höra henne om du ligger på latsidan!
 


Idag är det personliga möten i city som står på agendan.
Och påannonsering av den här månadens Giveaway, så håll utkik fina!

Med glädje,

Anna

PS: Inlägg med arbetsskildringar har formulerats efter överrenskommelse och godkänts skriftligt av berörda deltagare. 
 


Jag tar emot text från mina guider när jag är upp och utkopplad.
Här följer några rader från förra veckans Nymåneceremoni.
 
”Stå i era steg
Se det som finns omkring er
Se era egna val som skapandeprocesser

Ge dig tid att betrakta, för att kunna känna nästa fas”

Med Värme in i din dag,

Anna
 


Måndag: Inleder veckan med Telefon och FaceTimeReadings för att sedan packa upp och ur efter helgens Hälslomässa i Nyköping. Tycker inte om att packa, tycker sämre om att packa upp. Kan man rituala bort simsalabim??
 
Tisdag: Förmiddag med hemmakontor, bloggtexter och bilder. Lunchdate med inspirerande kvinna mitt i gemensamma intressen, kanske samarbeten, spännande!! Avrundar kvällen med Skype och TelefonReadings,
bland annat med Januaris Giveawayvinnare @tessidessan-Glädje!
 
Onsdag: Förmiddag i Bloggen, eftermiddag fullbokad med Readings och till kvällen privatbokad Gruppseans.
Fyra kvinnor med sina andliga antorage. Det brukar bli varma, hjärtliga, fantastiska kvällar, längt!
 
Torsdag: Månadens Giveaway påannonseras plus Personliga möten i City på fabilusiska SHINE. Det är fullbokat men det finns just nu en tid kvar…
 
Fredag: …idag kl 15! Dagen är annars fullbokad med Privata Seanser och Readings innan helgen tar vid och inleds med Fredrik Lindströms nya föreställning ”Mänskligheten-Föreställningen om oss själva” YEAY!
Inte glömma bort att boka bord…
 
Lördag: Kort och gott, fullkomlig dekadens! Staycation, kultur och citymys! Baravaratid, kärlek och följa steget för dagen. Viktigheter!
 
Söndag: Uppleva kollegor, bland annat Lena Lindström arbeta hos Sanningssökarna med anförvanter i Storseansformat. Söndagsmiddag och ytterligare föreställning jag längtat,
Mia Skäringers-NMFTG! Boom!
 


Någonstans ska det även skapas och beställas mässmaterial inför månades storevent Harmoniexpo i Solna/Stockholm, tränas och formuleras event och samarbeten för senare delen av våren. Ligger efter sedan förra veckans virus, försöker stå lugnt i det.

Använder vad jag kallar Micromeditation för att komma tillbaka till nuet och fokusera på en sak i taget:
* Stå eller sitt just där du är, slut ögonen.
* Släpp spänningen först i axlarna, ett andetag. Sedan käken, ett andetag.
* Nu tio fullkomligt närvarande in- och utandningar. Känn avslappningen i utandningen.
*Sedan, öppna ögonen igen och var tillbaka.
 
Med värme,
 
Anna
 


Kvinnlig urkraft. Nedärvd genom generationer. Min kommer från Norr. Där snön är självklar, tiden långsammare och mörkret påtagligare. Ärvd genom bröstmölk och vyrsad in i medvetandet på gungande norrländska. Mitt liv började långt mer söderut så jag har inte präglats av däret. Utan av min moder som stod pall i vinden. Både på vidden och sedemera i livet.

Min moder, skapad av Norrsken och kokkaffe. Av jante och kyla. Av godheten i att vara en hederlig människa.
Hon tror sig ingenting i världen men jag säger, i hennes viset rymms hela livet.

När kvinnodagen nämns är det henne jag firar och modet ur vilket hon levt sitt liv.
Och även om jag i detta inte kände kvinnorna före henne firar jag även deras äventyrlighet, styrka, uppkäftighet, godhet och kamp för steg framåt för ett vet jag, de var inte medbrottslingar. De var rebeller. Och jag säger Tack.

När jag frågas, hur jag vågar har jag inte alltid förstått storheten i min förebild men idag, sjunger jag en fanfar!
 


Nu ska jag sjunka ner i soffan efter två intensiva, fullbokade, fantastiska dagar med Readings, Coachande Samtal och Privata Seanser. I torsdags över Telefon/Skype och FaceTime och idag på underbara SHINE i city.

Känner att gasen har kostat på efter helgens virus så nu blir det fullt fokus på återhämtning inför helgen med både Melodifestivalsbus och Mässa i Nyköping!

Jag hoppas att Ni har en strålande fredagskväll, just där ni är!

Med värme,

Anna

 


Ni som följer mig vet sedan tidigare att jag lär mig om ritualer. Denna ursed människan ägnat sig åt i alla kulturer, i alla tider. Tittar vi oss omkring förstår vi att vi är fullproppade av ritualer som vi utför lite till höger och vänster både medvetet och omedvetet.

Vi sätter ljus i ett bakverk, blåser ut och önskar oss någonting.
Vi letar i gräset efter fler än tre blad och önskar oss någonting.
Vi bryter-och nu kommer det ruggiagaste äckligaste-ett ben från ett annat ben ur kycklingkråmet, drar det längsta-och önskar oss någonting.

Dom ritualerna är bra. Tänker jag. I rummet samlas någon form av kollektiv energi som, om missunsamheten inte är allt för påtaglig kan skicka iväg din önskan ut i universum. En annan dag ska jag skriva om vad den har där att göra, men det tar vi då.
 
Att utföra ritualer under månens cykel känns ändå lite mer kraftfullt. Och jag sammanfattar det så här:
Du kan använda månens energi för att ladda dina intentioner.
Fullmåne=Full kraft, Nymåne=Ny kraft
 


Och igår var det nymåne. Jag laddade således nya intentioner. Sådana jag format under de två första månaderna av det här året. Extra kraftfullt är det att tänka att samtidigt som dessa skickas ut rör sig planeten Uranus in i en ny sjuårsperiod och URANUS står för transformation. In i en ny livsera.

Som ni vet, jag är skeptiker, men vet detta-för sju år sedan, när URANUS sist bytte location-fick jag vara med om mitt andliga uppvakanande! Ha!
Så, jag ritualade mig för hela slanten, just to be safe och satta stora intentioner i rörelse. Om de faller bi mina vänner tar jag er med på en resa som pirrar till i hela kroppen när jag tänker på den!
 
Hur jag utför min testande letande ihop-plock ceremoni får jag beskriva mer ingående men,
·      Städa iordning-tjeck!
·      Salviarening-tjeck!
·      Jordens fyra element-tjeck!
·      Växter-tjeck!
·      Tydliga intentioner i skrift, tanke, känsla och uttalat ord-tjeck!
·      Släpp iväg energin-tjeck!
 
Under nymåneritualen planterar jag frön in i mina intentioner. När fullmånen sedan närmar sig eldar jag på dem med högintensiv blåspipa!
Rituell dans någon?
 


Jag avrundade gårdagens ceremoni med att kanalisera text. Att dela med er. Den får ni ta del av i morgon, det här inlägget är redan helt mega för långt!
 
Så avrundar så här. Birkan Tore. Mentorstid. Tack.
Om ni inte redan har en mentor inom erat specifika gebit, skaffa en. Målar du? Leta efter den bäste, kärleksfullaste och mest erfarne målarmästaren. Jobbar du i vården-leta efter den klokaste, varmaste, mest närvarande vårdmästaren. Arbetar du administrativt-leta efter den erfarnaste, uppdaterade och nyfikne admimästaren.
Träffa dem. Prata med dem. Titta på dem när dom arbetar. Läs böcker de läser. Lyssna till orden de använder. Lär er. Samla på er.
Få saker är så berikande som att lära sig. Oavsett område. Så lär er!
 
Med värme,
 
Anna
 


Strosade förbi biografen just inpå start. Såg omslaget. Vet att någon nämnt, någon pratat om, någon skrivit i versaler SE DEN. Eller minns till och med att det stod, UPPLEV DEN.
Jag är själv. Har pangat på naglarna hos FabulösaFrida, behöver vila efter helgens virus. Har egentid i egendag och följer med. Gick in.
 


Jag och 25 pensionärer. Det är oerhört länge sedan som jag var i en biosalong som var Så tyst. Så länge. Och orsaken var inte enbart för att medelåldern var högre än 10 och att filmen inte var dubbad till svenska(läs Disney). Det var, för att filmen är en två timmars upplevelse av en sann värld. En verklighet som inte kräver uppskruvning för att våra själar ska sitta andaksfullt tysta inför den papperslöse 12 årige pojken och hans klarsynthet. Mitt i ett steg.
 
Jag tror att det var i fler än mig det högg till när pojken plötsligt får drömma sig iväg och dit han vill fantisera, är till oss. Sverige. Och han har ingen egen bild av ett land som heter Sverige mer än den, att det är det vackraste landet på jorden. Vi häpnar. Drar lite efter andan.
Och till och med tystnaden tystnar.
 
Här sitter vi. Mitt på dagen. Mitt i våra steg. Och jag stannar kvar en stund i den ljusnande biosalongen och säger tack. Tack för film som visar liv. Som visar själslig klokhet. Som visar barn i sin klarsynta renhet. Som visar allt rätt i det som är fel och allt fel i det som är rätt. Som får oss att tystna. Och känna. Och sedan, tack för att jag får stå i mitt. Jag lovar att jag kommer använda det för att göra gott. I livets olika roller.
 
Se den.

När jag kom hem fullproppad av inspiration och hunger skrev jag texter i fullt utlopp kombinerat med rostade bredgottsmörgåsar till supé. Intaget i tuggor över skärm. Skrev jag i förra inlägget att jag blir extra noggrann med maten när jag befinner mig i återhämtning??
Tro ingenting av det jag skriver!! *ler*
Och även om tröttheten var påtaglig vid kvällskvisten blev mina guider påtagligare så det blev korrespondens med yttre dimensioner innan avrundande Netflixtimme. Dom är så kloka. Och enkla. Och alla frågor man faktiskt ställer, får man svar på. Inte alltid de svar man vill ha. Men svar.
​​​​​​​Till exempel sa de åt mig, att bröd inte räknas som middag…
 
Med värme,
 
Anna
 
 


Vaknade upp i morse utan feber. Underbara kropp. Underbara energi. Tänk att vi är ett sådant team min kropp och jag att värsta viruset inte har en chans! Ser det som ett litet mirakel!
Och kanske att de gröna sakerna i stora glas hjälpt till. Kanske att meditationen med fokus på total-energi-healing hjälpt till. Kanske att Salvians rensning även dealade med fysiken. Men vem säger att Mirakel händer utifrån-för oss, tänker att vi är skaparna av våra liv, sträcker upp händerna i luften och hojtar-Glädje!
 
Så, Mediala Måndasglistan blir till idag när jag faktiskt känner att veckan kommer innehålla någonting annat än horisontal meditation i asketläge!
 


Tisdag: Kan behålla tiden med inspirerande nageldrottningen Frida Selkirk och äntligen panga på nya naglar. Extra värt när fysiken jobbat hårt! I övrigt hemmakontor. Avbokade en fullbokad måndag-kära gäster, jag är så ledsen för det-och lät dessutom mailboxen vila i gårdagens återhämtning också, så den ligger högst upp på listan.
 
Onsdag: Nymåneritual med mycket grönt-healing, Bloggtexter(kommentera gärna med ämnen ni vill läsa om) och så mentorsamtal med fantastiska Birkan Tore.
 
Torsdag: Hemmakontor med Telefon/Skype och Facetimesamtal, bland annat med Februaris Giveaway vinnare. Sedan massiva förberedelser av mässmaterial inför helgens mässa i Nyköping.  Om kroppen fortsätter i det här dygnets riktning blir det lugnt träningspass.
 
Fredag: Heldag med kära personliga möten på SHINE i city. Readings, Privata Seanser och Coachande samtal. Det är fullbokat men det finns några tider nästa vecka den 14 och 15 mars. Sedan blir det fredagsmys med uppladdning inför…
 
Lördag: Mäktigast av allt-Melodifestivalfinalen!! Hahaha.. Barnen och jag in på parkett. Det kommer lossna fjädrar från boorna så att det svindlar, oj vad roligt det ska bli. Dock, fram till klockan 15 på eftermiddagen kommer det här mediumet lulla runt i pyamasbyxor(och eventuellt, ett pyttekort tag, träningvarianten) i total vila!!
 
Söndag: Tidig avfärd för ”Härliga Liv” Mässa i Nyköping. Jag ser verkligen fram emot att både hålla föreläsning och prata med besökare. Titta in på www.harligaliv.se för mer info och om du är i närheten, Varmt Välkommen! Kan man behålla melloboan på??
 
Inser att fokus den här veckan behöver vara återhämtning. Trotts att det blir avstickare i sus och dus och några intensiva uppkopplade jobbpass. När jag vet att det är så går jag direkt back to basics och blir strikt i mat, sömn och meditation.
Precis som en tidig mentor sa en gång, fysiken är din bil. När jag vet att jag under veckan kommer trycka på gasen några gånger trotts helgens virus, bromsar jag när jag kan och fyller på med bästa tänkbara bränsle så att jag kan flyga när det behövs.
 
Nu bokslukartimme!
 
Med värme,
 
Anna
 


För en vecka sedan åt jag lunch med varma och kloka Helena Bihel, astrolog på Amelia. Jag har följt Helenas arbete i många år. Hon skriver en av Sveriges största bloggar om astrologi, attraktionslagen och nätbuisness, Jag rekommenderar den varmt!
Nu möttes vi över gemensamma intressen för en lunch på Villa Källhagen och blev sittandes i samtal i över tre timmar!! Helt underbart! Det blev ett långt, fint samtal om andlighet, livet och astrologi.
Novis på området men säger, astrologi-Power! 
 
Helena skrev efter vårat möte,
”Som att sitta mittemot en mörkhårig själasyster” och just så, svara jag.
 
Själfulla möten. Det är intressant att de gemensamma nämnarna ofta inte stannar i det mest uppenbara. Som här i våra arbetsområden. De återspeglas i livsval, tankebanor, intressen osv.
Tex, i sin första blogg skrev Helena om brudmode. Efter gymnasiet började jag arbeta med just afton och brudklänningar. Det följde mig i många år. På ateljeer och med privata beställningar. Till viss del fortfarande när de godaste av vänner gifter sig och hela paletten av skapande åker fram. Mitt examensarbete på Beckmans handleddes av Per Engsheden, bara en sådan sak!
Det får mig att tänka på synkronicitet. På samhörighet. På själsfamiljer. Och på att möten uppstår på vägen när vi är öppna och mottagliga och följer med. Tacksamhet.

Nu i veckan går min styrande planet Merkurius i retrograd. Styrande planet. Retrograd. Jag kommer behöva lusläsa raderna i veckans horoskop och eventuellt slå Helena en signal, kan det här vara bra??
 
In och titta hur er vecka ser ut: www.blogg.amelia.se/helenashoroskop/
 
Och ps.. Helena, vi tog inga bilder!! Bloggproffs och inga bilder??
Ni får hålla till godo med en gammal goding, även kallad vita madam! Jag skyller på att hon i dagarna har feber, att snön har återvänt i Stockholm och det där med retrograden!
Spegel…Spegel…
 
Med värme,
 
Anna
 

Salvian en naturlig del i mitt arbete som medium. Dels i uppstarten inför mitt mediala arbete med Readings och Seanser. Jag vill få kontakt med mina gästers energi och dem de har med sig, ingenting annat.
Dels som avrundning av arbetsdagen så att jag lämnar ”jobbet hos jobbet” och får äta middag i mitt alldeles
egna jag.
Men även i tidigare blogginläggs nämnda sammanhang(om Du missat, läs här...).

Salvia=Hela eller Rädda och det vi upplever att Salvian gör är just detta, att hela och rädda från energirester.
Alltså spår av andra människors energinärvaro. Med och utan fysik. Från nu- och dåtid.
 
Vi har redan pratat om i vilka situationen Salvia är väl värt att använda. Nu kommer vi till hur man gör.
Jag delar in materialet i tre delar: Föremål, Hem och Människor.
Inledningen och avslutet är de samma för respektive område, så vi börjar där:
 


Inledning:

Material: Torkad Vit salvia
Jag föredrar själv att använda den i bunden bunt som ni kan se på bilden nedan. Här är den ännu bunden i bunt men jag delar den även och använder kvist för kvist. När delar går av/sönder lägger jag dem i ett stenfat och låter dem arbeta därur.
Tänd eld på bladänden av Salvian, låt antända ordentligt och blås sedan försiktigt ut lågan så att Salvian brinner med glöd och ger ifrån sig en ringlande rök.
Doften är intensiv och örtig och skiljer sig något åt i styrka beroende på kvalitet och ålder.
 


Föremål:

Mindre föremål håller du direkt över röken, vänd och vrid dem några gånger-färdigt.
Större föremål för du salvian över och runt medan du styr röken över föremålet med hjälp av mjuka skjutsande rörelser. Det finns dem som föredrar att göra detta med en fjäder, själv äger jag inga fjädrar och till dess att jag gör det håller jag Salvian i ena handen och för röken med den andra.
Föreställ dig att du ska ”täcka föremålet” med Salvians rök, när du gjort det-färdigt.
 


Hem/Lokaler/Rum:

Jag brukar börja i dörröppningen till rummet, ta vänster in och gå i riktning mot första hörnet. Under tiden ”viftar” jag upp röken med en mjuk rörelse upp längt taklisten, fram till första hörnet, "viftar" extra noga varpå jag fortsätter runt rummet och ”viftar” upp rök i alla skrymslen och hörn, hela vägen runt. Är det fler rum
går jag sedan rum för rum, börjar i ena hörnet och går hela varvet och fortsätter så genom lokala/lägenhet/hus.

Energi "lägger sig" på samma platser som damm gör. I hörn. Skrymslen. Vrår. Så var extra noga i dessa och ta hela vändan runt.
Glöm inte hallen eller entrén, ofta där man börjar, lätt att glömma. Avrunda sista varvet just där så att du ”sluter cirkeln”-Färdigt.
 


Människor:

Att rena sig själv och sin energikropp går alldeles utmärkt. Stå stabilt med fötterna mot golvet. Börja vid foten på vänster sida, upp längst benet, sidan av torson och upp till huvudet. Vänd uppe vid hjässan och fortsätt ner för den högra sidan av kroppen, hela vägen ner till höger fot. Jag brukar "fläkta" med Salvian så att den cirkulerar runt
den del av kroppen som jag rör mig över.

Fortsätt sedan med mitten av kroppen längst ryggraden. Vi är inga ormmänniskor, vi kan inte vändvrida oss så att ”vi kommer åt perfekt” men, det är rök vi arbetar med, vi kan vifta den i riktning längst ryggraden upp till hjässan igen och ner längst torsons framsida.

Nu, om du fortfarande kan andas och se någonting kan du rena tankar och stilla sinnet genom att röra salvian runt huvudet några extra gånger, även andra delar av kroppen som du vet att du har spänningar i
som du önskar lätta på-Färdigt.

Att hjälpa någon annan(som bett om det) gör du på samma sätt som ovan. Då kan personen i fråga även ligga ner om det känns mer avslappnande.
 


Avrundning:

Nu öppnar du upp fönster och ev. dörrar så att det blir genomströmning av luft och vädrar så ur salvians rök. Med den släpper du ut den lagrade energin och fyller på med nytt syre och ny ren energi.

Reningen kan med fördel följas av städning och tvätt och sedan upprepas.

Som en liten bonus kan jag slänga in att Salvia ska vara väldigt lätt att odla själv så till min sommar kommer jag att plantera för att bygga förråd! Och Ni får hänga med! 
Odla själv! Yeay!

Med Värme,

Anna
 


När jag vaknat till i morse såg jag en notis från Fotografiska i mitt flöde. Det är sista helgen med utställningen "Wonderland" av fotografen Kirsty Mitchell. 
Jag har sett den två gånger. Första gången utan att veta vad den handlade om och blev trotts det helt hänförd. Andra gången förstod jag varför den talade så högt. 

"Wonderlands magiska kreationer och skogsscenerier både berör och fascinerar. Mitchell inledde sitt intensiva, 5 år långa projekt sommaren 2009, några månader efter hennes mammas tragiska död i cancer 2008. Skapandet blev hennes flykt från en smärtsam verklighet, och hon sökte sig tillbaka till den gemensamma sagovärld de hade delat under hennes uppväxt.
En vandring genom helande sorg i sagornas rike..."/ Text från Fotografiskas presetation av utställningen
 


En bit in i utställningen hängde en bild jag kände igen. Några månader tidigare visades utställningen i en annan stad, i ett annat land, i vilket ett stort modemagasin skapat notis om den. När jag ögnade igenom magasinet hade jag rivit ut bilden och stämplat fast den på min egna moodboardvägg av bilder som inspirerar mig. 
De är naturligtvis ännu vackrare i verkligheten.

Har ni tid finns det även filmat material där man får följa med i processen bakom bilderna och projektet Wonderland som är väl värt att slå sig ner och titta på!

Så, är ni i Stockholm, missa den inte!

Med värme,

Anna
 


Trumpeter och fanfarer!
Varmt grattis och välkommen @elenorhammarlund!
Jag har skickat dig ett pm med mer information om hur du går till väga för att boka din Skype Reading med mig. 

Och till övriga kära deltagare, 
i mitten av Mars lägger jag ut den här månadens Giveaway så håll utkik!

Jag hoppas att ni njuter av er lördag just där ni är med vila och gofika. Själv drog jag på mig feber med tillhörande frossa och illamående igår så det blir små rörelser för mig. Vila och återhämtning.

Med värme(idag även bokstavlig)

Anna

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

-

Etiketter